OSS
Det är inget som är mer experimentellt i mina texter
Än jaget
Så Joel, du behöver en annan förklaring
Ska vi snacka?
Jag kan tänka på oss i sängen, att vi skulle ligga där
och spela upp känslor för varandra
lakanet blir en scen där det är lätt
att vara helt tydlig med det
som far förbi under ytan
det är så mycket som inte är sant
det verkar svårt att svara varje gång att det är både och
har du det bra
på din semester
jag kan sova så länge jag vill och äta min frukost i sängen
promenera och läsa hela dagen
och så har jag en känsla av att något är fel
och så vill jag inte riktigt
det är nåt med att ha tid för frågor
om trygghet
när jag ligger längst in mot väggen
under täcket
och tänker på hans ansikte
så behöver jag nog göra slut
han säger: älskling
jag kan inte höra det ordet
inte på det sättet
som att han håller om mig
redan i hallen
om hans röst låter
som den brukar
orubblig
lika stadig som en helt vanlig dag
så låter mina tårar
tröstlösa
han säger: du känner dig besviken
jag känner: ensam
känner mig lämnad
-
men ett dygn senare
sitter man och läker sig i soffan
med en kopp te och en kokosboll
hos hans
i soffan med dem som kan mindre om
berättelser människor emellan
men som svarar kramande tryggt på trygghetsfrågor
vågor och vågor
av tystnad och värme
de kan sina koder
rakare, tydligare
och säkrare
än alla mina egna
som verkligen hör,
och när de inte gör det
vi finns för varandra på ett annat sätt
så mycket att det ohjälpligt är overkligt, så som vi kan snacka
och så lite att
jag blir lämnad och vill lämna
jag kan inte tänka mig något mer experimentellt än
det vi gör
känner, tänker och känner
det vi gör, vi som håller på med
- oss -
