where is my mind

Hej!

Min dag har mest gått åt till dömning, för sedan jag kom hem har varenda minut gått åt till att återhämta sig.
det gör inte bara ont i kroppen efter att ha sprungit runt i nästan 3 timmar. det är ansträngande för hjärnan också, att vara på helspänn så länge, att ta in var enda sekvens av vad som händer runt omkring sig.
jag tror ärligt talat att jag hör röster huvudet. den arga, gringiga galningen till tränare från första matchen. han var så himla sur, och obehaglig. det är nästan så att jag är förvånad över att jag lever. det såg mest ut som att han hade lust att slå ner någon, för att inte tala om spelarna. de var inte glada de heller.

men kul är det. jag måste erkänna att lika mycket som jag tycker att det är jobbigt att döma för att det är så svårt att ha koll på allting hela tiden så älskar jag det. det är verkligen kul att vara den som bestämmer, att man vet att alla där inne i hallen måste rätta sig efter det man säger. 
det är kul ;).  fast lite läskigt som sagt, med folk som skriker. jag är inte bra på att inte lyssna. även om jag vet att man inte ska bry sig. 

visst gör man fel ibland, men i slutändan vinner ändå det lag som har gjort flest mål. och hur dålig domaren än är så är det bara lagen som kan vinna matchen. det är inte domarens fel att man förlorar.
men det är det som så många verkar ha svårt att förstå.