where is my mind

En sjö ligger och spinner vid ett järnvägsspår

Jag säger till solen: lägg av, sluta med glittret

säger till skogen: kom igen, menar du verkligen

att ni tänker fortsätta att se mig i ögonen

 

Och det är inte som man skulle kunna tro

att ingen får lov att säga något

för då spricker andligheten

 

Varför är vi här

Om vi inte är här för varandra

Håret, livet

du pillar mig i håret

ofta

ibland när jag ber

verkligen om det.

Springer uppför backen

killarna ser

för varje gräs som benet tar

så är jag tacksam. Åh

livet, du

pillar mig i håret plötsligt

och du sätter mig stundtals

i tystnad. Inte i den tystaste.

 

Till alla som för någon finns

hör när era hundar, jag kallar dem för

Styrkan

kommer tillbaka i ropet

kommer från skogen

 

fortsätt

fortsätt

kroppens texter

 

Läser början på en bok

den är till alla som för någon finns

så nära

jag tänker De som ringer

även om den som svarar bara har tårar

jag tänker De som vågar vara på det

och strösslar; varje tår en ädelsten.

 

Jag tänker detta är till styrkorna

kom mina hundar.

Hjärtats alla

Kom tillbaka och håret,

livet pilla mig i håret

och ring mig

ofta ibland.

 

Kysser ingen

som inte känner mig

och minns inte det som

inte bränner mig.

 

detta är om det som skiljer dig och mig, Karl Ove:

 

Aldrig, aldrig fel tar hjärtat men

hon säger hejdå till barnen och trycker sig mot

du: Jag är inte där.

 

Jag är inte där?

Och du beskriver hem som landskap

inte tillstånd och

aldrig, aldrig fel har hjärtat.

 

Vill du hålla minnet som det är

vara nära varje kyss

 

L: Hej Hemmet. Min prins. Från sitt sjukhus

K: Inte där. Inte där. Inte hemma.

 

detta är om det som skiljer dig och mig, Karl Ove:

jag förstår inte vad du säger till henne.