två matcher senare...

Hej!

Min dag har mest gått åt till dömning, för sedan jag kom hem har varenda minut gått åt till att återhämta sig.
det gör inte bara ont i kroppen efter att ha sprungit runt i nästan 3 timmar. det är ansträngande för hjärnan också, att vara på helspänn så länge, att ta in var enda sekvens av vad som händer runt omkring sig.
jag tror ärligt talat att jag hör röster huvudet. den arga, gringiga galningen till tränare från första matchen. han var så himla sur, och obehaglig. det är nästan så att jag är förvånad över att jag lever. det såg mest ut som att han hade lust att slå ner någon, för att inte tala om spelarna. de var inte glada de heller.

men kul är det. jag måste erkänna att lika mycket som jag tycker att det är jobbigt att döma för att det är så svårt att ha koll på allting hela tiden så älskar jag det. det är verkligen kul att vara den som bestämmer, att man vet att alla där inne i hallen måste rätta sig efter det man säger. 
det är kul ;).  fast lite läskigt som sagt, med folk som skriker. jag är inte bra på att inte lyssna. även om jag vet att man inte ska bry sig. 

visst gör man fel ibland, men i slutändan vinner ändå det lag som har gjort flest mål. och hur dålig domaren än är så är det bara lagen som kan vinna matchen. det är inte domarens fel att man förlorar.
men det är det som så många verkar ha svårt att förstå.

Kent - Stenbrott

det är klart, utan misstag vore man egentligen ingenting. det är ju tack vare dem som man lär sig och blir lite bättre.
vissa gånger förstår man sig ändå inte på sig själv.
som när man gör ett misstag som man aldrig får chansen att rätta till
då undrar jag

var jag verkligen så dum?

Helg tack.

den här veckan bara fortsätter att vara jobbig.
idag när jag kom hem var jag så trött att det enda jag inte orkade göra någonting.
jag såg åt och såg lite på tv, men jag blev inte så mycket piggare så jag bestämde mig för att lägga mig i sängen en stund.
bara för att vila lite. inte somna.HA!. lycka till med det.
hur många gånger har jag inte lagt mig ner och intalat mig själv att jag bara ska ligga där i ett par minuter? oändligt många gånger.
och hur många gånger har jag lyckats att gå upp efter några minuter? Noll.
´
så jag ligger där och slumrar till. himmelskt skönt visserligen, det finns nog inget bättre än att sova på dagen!
men sen när jag vaknar gång på gång och ser hur tiden bara går och går och jag bara blir tröttare och tröttare känns detinte lika riktig lika kul.
jag minns att jag drömmer en dröm om att min en häst trampade på min kamera. kankse inte världens sorgligaste dröm men det var rätt hårt att drömma den. jag minns att jag tänkte; okej, jag kan vakna nu, för detta är väl bara en dröm?

och vips var jag vaken. det är rätt konstigt ändå.
vad snurrig man blir då. jag hade knappt någon aning om var jag var eller vad klockan var. halv-mörkt ute och tyst i huset. är det morgon kanske?
så kommer jag på hur det egentligen ligger till. så trött man blir. sovit bort viktig tid och ändå är man trött.

det är bara det att jag har matteprov imon. åh vad jag hatar matteprov. och jag vill inte vara såhär trött då.
om bara denna veckan kan ta slut, så blir det nog bra.

helg tack.

typ.

snö

det skulle vara fint

jag ser bara regn som fryser

kastar sten i glashus

om och om igen

mörkt i baktiden, tomt i framtiden

som snö

faller, smälter, försvinner


har jag gjort något dumt nu igen?

den har dagen har varit en riktig otursdag. en sådan dag när allt bara går fel.

det började redan i morse,
när jag just skulle gå ut ur huset slog en tanke mig att jag inte hade packat ner några byxor till idrotten, så jag fick springa iväg och leta efter mina shorts. detta ledde till att jag i´nte hade särskilt mycket tid att gå till bussen på så jag fick gå/springa så fort som det är möjligt när man har en påse dinglande i ena handen och en tunga väska på ryggen + att det var is på trottoaren så att jag höll på att trilla i vart annat steg.

Men så kommer nästa problem. jag hade tappat mitt örhänge. och visst det var bara en litet örhänge som egentligen inte borde betyda så mycket, men det var just det av mina örhängen som jag gillade mest så jag har ägnat eftermiddagen med att undersöka hela mitt rum. örhänget syntes inte till någåonstans

sedan kommer det värsta av allt. igår skrev jag en sammanfattning om ett antal psykiska sjukdomar som vi har prov på nästa vecka (runt 30 st). det var segt och tog 2 timmar. jag hade lite kvar att skriva och tänkte då fortsätta att skriva klart det idag. men när jag öppnar word finns filen inte någonstans. Man får ju nästan ett nervöstsammanbrott.
Jag hade tänkt att bara fixa med det i några minuter och sen inte skulle det vara jätteskönt, för då var jag klar.
men nej, arbetet finns inte någonstans, och det är andra gången som detta händer.

man undrar ju hur allt dåligt kan ske på en och samma dag? har gud lust att straffa en för något dumt man gjort? eller är det så att man ska få en chans att nå botten innan man når toppen? kanske det.

för saken är den.
jag hann faktisk med bussen i morse, och det var jätteskönt när jag väl satt på den
det försvunna örhänget återfanns för en stund sedan av min lillebror, och gissa om jag blev glad 
visst, fick jag skriva om psykologin oh det var jobbigt, men nu behöver jag knappt plugga något mer för jag lärde mig mycket av det

vem vet, kanske var inte detta en otursdag.
för om man ser det från ett annnat håll var det kankse snarare en turdag.

knasigt.


!

Så underbart med fredag!
Veckans bästa dag. Den enda dag man kan göra allt och ingenting.
Jag har iför sig många saker som jag skulle vilja hinna med idag, men vi får väl se hur det bli med det. om jag kommer igång.
jag började nämligen läsa en bok förut. skulden av Jodi picoult. samma författare som jag skrev om en annan gång.
jag sitter här och ryser när jag läser. för att det är så bra, genomtänkt, spännande. hon skriver helt så helt fantastiskt. jag har aldrig läst något som är skrivet så bra, som berör mig så mycket.
helt grymt. då och då skriker jag till för mig själv när det händer något riktigt bra i boken. Mimmi ger mig misstänksamma blickar då och då. och precis som jag sa till henne en annan gång när jag läste en bok av Jodi Picoult, säger jag;
"det är synd att du är katt, för det har är så jävla bra!"

i alla fall. jag får se om jag kan slita mig från boken och göra något vettigt snart.
men annars gör det trots allt inte så mycket.
Det är ju faktiskt fredag

trött

idag har jag inte fått mycket gjrort sedan jag kom hem ;) jag kände mig verkligen jättetrött och lyckades inte få mig själv att öppna spanska boken. jag bara satt i soffan och tänkte, en minut till och en minut till. jag orkade verkligen inte.
sedan när jag väl lyckades börja plugga kunde jag inte koncentrera mig. så jag gav upp.
jag skyller det på att jag har sovit för lite, gått och lagt mig för sent hela veckan. så ikväll satsar jag på mindre plugg och mer sömn, för att se om det ger något resultat.
¨
att sova är alltid det som jag prioriterar minst, efter plugget, träning, tvn och datorn osv, det känns som om det finns så mycket bättre saker att göra än att sova liksom. fast nu måste jag börja gå och lägga mig tidigare.
mitt huvud känns helt segt och jag kan inte tänka längre. det fungerar inte i längden.

så god natt.
hoppas jag

Basket

..... 41-39 mot högsbo blev det idag :D !
ni kankse är förvånade? Haha, det är jag lite med. De är väldigt duktiga.
fast idag var vi bättre :)! det var väldigt kul och spännande.
kanskee den roligaste matchen jag spelat :D



det bästa som finns

kallt och varmt

hej

idag åkte vi skridskor på heden på idrotten. det var väldigt mysigt, fastän det var ganska så svårt att hålla balansen ;) tyvärr så var det skitkallt och mina fötter förfrös en liten stund (kändes det som, jag kunde inte gå ordentligt efteråt) men de har inte blivit vita eller blå, som malin sa skulle vara farligt ;).  så, så farligt var det kanske inte ;) men kallt var det!

och det kalla vädret gör inte heller att man längtar mindre tillbaka till värmen ;)
varför kan inte Sverige vara en varm plats? kom hit, våren och sommaren nu!

här är i två bilder från när vi var på ett vattenland. det var jättekul :D



det kicklade i magen kan jag lova ;)



en jättecool delfinshow :)

back from paradise

hej!

jag kom hem igår från en vecka på teneriffa.
sagolikt. jag skulle kunna ha stannat där för resten av livet.
Värme, sol, poolen, havet , glass, familjen, trevligt sällskap, skämt och skratt.
det var så kul :) så skönt! jag vill tillbaka nu!
jag hatar att det känns lite overkligt, som att man inte varit där på riktigt trots att jag minns allt som vi gjorde.
och jag antar att det inte skulle vara lika kul om det varade för alltid. men ändå.
åh vad underbart det är där. spanjorerna ska känna sig lyckliga. det är den finaste platsen i världen som jag varit på hitills i alla fall :)
där finns inga problem eller ingen oro. man bara njuter. jag älskar solen mer där, även om det är samma sol som hemma. även när det blir mörkt så är det som om solen aldrig går ner på riktigt.

jag vill ha tillbaka det, kunna känna det lika bra som jag gjorde när jag var där. men nu när man är tillbaka i verkligeheten känns det som att man har förlorat en bit av upplevelsen. det är svårt att komma tillbaka så snabbt till så som det brukade vara, men så är det ju alltid,

jag ska försöka att inte glömma hur bra det var, även om jag saknar det. att ha ett bra minne är väl ändå bättre än att inte ha ett minne alls? :)



vissa känslor är svåra att beskriva med ord.
därför blir det väldigt många ibland ;)

Galen?

jag måste sluta att tänka så mycket.
beslutsångest för värsta mes-saker.  men det är slut med det nu. :)
Jag ska skärpa mig, jag lovar.

Det hände en kul grej förut. Haha.
Jag satt i mitt rum och lyssnade på musik, ganska högt med sådana stora hörlurar man sätter på huvudet .
Jag var ganska så mycket inne i min egna värld och ganska så isolerad.
Så kommer min lillebror in i mitt rum, utan att jag märker det.
"Det är mat, mat, mat, mat." säger han högt för att jag ska höra.
jag blir helt chockad, hoppar till så att hörlurarna flyger av huvudet (!) och jag lyckas i sista sekund fånga dem innan de flyger ner i golvet.
"Du får inte skrämma mig så!" säger jag till honom och han bara skrattar. Sedan skrattar jag med.
Det kanske inte låter så kul. men tro mig, det var det. jag hade gärna velat ha det på film, det skulle vara riktigt kul.

ialla fall. nu ska jag läsa lite i min mattebok. läxförhör imorgon. Jag börjar bli lite orolig för jag har börjat tänka i matematiska formler. helt plötsligt, var som helst, dyker det upp siffror, paranteser och x i mitt huvud.
Börjar jag att bli galen?  vem vet.

.... när jag tänker efter är det kankse bäst att skippa matten ;) ¨
haha, jag får se om jag lyckas öppna boken.

adios!

match mot trollhättan

vi spelade match mot trollhättan idag. Jag minns inte vad det blev. haha.
Det gör jag aldrig. Men vi förlorade med runt 4-8 poäng. fast det gör inte så mycket.
det var väldigt kul. fast jag fick en armbåge på näsan och råkade hoppa iohop med en tjej så att jag fick en fläskläpp.
men det var kul, det är så det ska vara.´
blod, svett och tårar. förrutom att det varken blod eller tårar. Skratt istället, och gabbi satte en tre poängare. Grymt.

Nu ligger jag i min mjuka säng. det värker i fötterna och för en gång skulle håller ögonen på att fall ihop.
Gäsp. Dags attt sova.

God natt vänner.

skuggor

När det är ljust syns man knappt

Men i mörker

Konturerna träder fram på riktigt

Det kan vara skenet från en gatlykta

Ljus och mörker i perfekt balans
Vi är inte mer än svarta fläckar på marken

Alla lika tydliga, men försvinner

En efter en, samtidigt som natten



Bättre sent än aldrig ?


RSS 2.0