Blandat

fingrarna flyger över tangenterna
för det mesta ser jag mig själv som en hopplös drömmare
men ibland, då tro jag till och med på det själv.
någon gång måste man nog ändå försöka
Vad har man annars drömmar till?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0