Det blir inte alltid som man tror
jag vaknade upp idag, med ont i halsen, kände mig fortfarande lite hängig men det var inte så farligt att jag verkligen skulle klassas som sjuk på riktigt, bara förskyld. så jag var tvungen av fullfölja min plikt, trots att inte kändes som en särskilt bra idé. jag var tvungen att gå iväg och döma de två matcherna jag sagt att jag skulle döma, det gick inte att hitta en ersättare så sent.
Det kändes ju sådär. jag hostade till rätt mycket innan, lovade mig själv att ta det lungt, men det är inte så lätt att ta det lungt när spelet inte gör det ;)
en period din i den första matchen och det kändes som att jag höll på att hosta upp mina lungor. ;) det var rätt kul när jag skulle säga vem som had gjort en foul, min röst är nämligen numera jättepipig och jag låter allmänt hes., det är ett under att någon hörde vad jag sa. om man säger så ;)
Saken var den att jag var ju lite orolig eftersom att jag blev så trött, och det gjorde så ont i bröstet att jag trodde att jag skulle svimma,, efter de första matchen, så jag hade ingen aning om hur jag skulle lyckas döma en match till.
men här jag, jag lever fortfarande, och tro det eller ej, det gick till och med ´bra, riktigt bra :D
jag gick dit med inställningen att jag bara skulle klara mig igenom dagen, och kom hem med tanken att jag faktiskt
lyckades bättre än så. det är aldrig fel att överträffa sina egna förhoppningar.
det blir inte alltdi som man tror. men bland blir det faktiskt som man vill att det ska vara. :)
ta det försiktigt!
