there´s a place I go that takes me far away
jag säger; vi kan väl spela. annars dör jag.
ber på mina bara knän, inte bara för att man bär shorts. måste, måste, måste. dom tror inte på det. inte ens på fötterna som inte kan stå still, eller ögonen som stirrar. borta. Dom tror inte på det, men jag skämtar inte. jag måste få springa lite. mycket. ut med det. ja, annars dör jag inte, men nästan. jag måste. måste springa tills jag inte klarar av mer. jag måste. jag måste glömma världen för en liten stund. snälla, säger jag. har inte fått göra det på länge, alldeles, alldeles för länge. kom igen. se på mig, fattar du? jag måste. kroppen vill rusa nu. måste, måste skrämma bort något, måste bara få känna känslan igen.
jag skämtar inte. jag går inte härifrån förrän jag haltar. tills blodet pumpar mot huden och tills huvudet värker. jag går inte härifrån förräns jag inte riktigt orkar gå utanför dörren. hur orkar man annars med hemvägen? jag måste. måste, måste, måste. jag måste få spela. det är syret, det är luften jag andas. det är hjärtat och det är själen i min kropp. det är drömmarna och det är framtiden. det är allt.
så säg inte nej. skaka inte på huvudet. ta på dig västen och spring. spring tills tiden tar slut.
jag säger; vi kan väl spela, annars dör jag. dom skrattar, nickar lugnt och jag får som jag vill. tack men fyrtiofem minuter skulle kunna vara en enda. mer. hela kvällen hela natten. kom igen, du orkar. nån kanske tänker på det men alla lämnar. det tar alltid slut. kom igen. titta in i ögonen. ta emot knuffen. det är så det känns.
men dom fattar aldrig. kanske nästan, hur det känns att leva för strecken.
kanske skräms det mest. stänger väskan och vinkar, lämnar. men kommer aldirg hem.
ber på mina bara knän, inte bara för att man bär shorts. måste, måste, måste. dom tror inte på det. inte ens på fötterna som inte kan stå still, eller ögonen som stirrar. borta. Dom tror inte på det, men jag skämtar inte. jag måste få springa lite. mycket. ut med det. ja, annars dör jag inte, men nästan. jag måste. måste springa tills jag inte klarar av mer. jag måste. jag måste glömma världen för en liten stund. snälla, säger jag. har inte fått göra det på länge, alldeles, alldeles för länge. kom igen. se på mig, fattar du? jag måste. kroppen vill rusa nu. måste, måste skrämma bort något, måste bara få känna känslan igen.
jag skämtar inte. jag går inte härifrån förrän jag haltar. tills blodet pumpar mot huden och tills huvudet värker. jag går inte härifrån förräns jag inte riktigt orkar gå utanför dörren. hur orkar man annars med hemvägen? jag måste. måste, måste, måste. jag måste få spela. det är syret, det är luften jag andas. det är hjärtat och det är själen i min kropp. det är drömmarna och det är framtiden. det är allt.
så säg inte nej. skaka inte på huvudet. ta på dig västen och spring. spring tills tiden tar slut.
jag säger; vi kan väl spela, annars dör jag. dom skrattar, nickar lugnt och jag får som jag vill. tack men fyrtiofem minuter skulle kunna vara en enda. mer. hela kvällen hela natten. kom igen, du orkar. nån kanske tänker på det men alla lämnar. det tar alltid slut. kom igen. titta in i ögonen. ta emot knuffen. det är så det känns.
men dom fattar aldrig. kanske nästan, hur det känns att leva för strecken.
kanske skräms det mest. stänger väskan och vinkar, lämnar. men kommer aldirg hem.
Kommentarer
Trackback
