where is my mind

nu är jag här igen.
med ont i fötterna och trött i hela kroppen.
ikväll har varit alldeles fantastiskt.
för vi fick spela med killarna och de spelar ingen roll att de är mindre,
för de gillar de precis lika mycket som jag. som oss.
och man tror inte att det är sant, men vi fick spela match i en timma. Jo.
Det räcker med en hand mot en annan, snyggt mål.
du vet, där springer jag trots att jag inte orkar, för man glömmer av allt som egentligen finns.
Matteprovet som gick dåligt spelar ingen roll. Körkortet som inte tar sig själv. Det som gör ont.
Det finns inte ens, det känns inte där. Inga värdsliga saker, för det är faktiskt inte verkligt.
Jag älskar varenda knuff, vartenda mål. Vartenda steg över planen med bollen i handen.
Det jag gillar mest av allt, att det känns som att jag kan göra vad som helst. För där gör jag det nästan.
Sträcker upp en hand, bollen mot plankan och nätet rasslar till.
Det vackraste som finns?
Jo, så är det nog.
Först utanför, låser upp cykeln och ser mörkret runt omkring, inser jag att det är där jag varit hela tiden.
det är det som är så fint. att hamna i en annan värld, utan att inse hur.
Något som är så enkelt. bollen, jag och du.
Där på planen, där har vi allt.