I'm mad, really bad But don't tell my mum 'n' dad

jag ser mig själv i ögonen och undrar
ska det bli en poet av det där?
visst bär jag papper i fickan
men det räcker inte långt,
plockar sällan upp dem på bussen
trots att saker händer hela tiden
vet vad som gäller;
placerar mig vi fönstret och
jag har hela världen i regn!
ställer fram kort på en gammal pundare,
som också ville någonstans
skruvar på högtalarna och får
ännu en excentriker,
kickar igång nerverna för han säger han
vill ut härifrån
från drinkar och minkar och
den här rakbladsmusiken
det gör vad? Fingrarna ligger i startgroparna.
Strecket på skärmen tickar
men pappret är likväl tomt
Jag skrattar åt min naivitet,
höjer musiken och konstaterar
ingen rök utan eld. inga alster utan problem.
jag är således på väg.

Kommentarer
Postat av: Marrelito

Du är redan en poet!



Jag säger det ännu en gång:

åh, du är så bra på att skriva!!

2010-08-08 @ 19:44:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0