elsker dig for evigt
rutan emot åkrarna
är många tum
en widescreen
på järnvägsspår
från ett gult hem
till ett gult hus
han har blivit sjutton år
sen hela helgen
i halmstad
medan hon har suttit
i den gråa soffan
där bredvid
och blivit vuxen
hennes hår
rör sig i hans stenar
såsom ord i telefonen
framåt kvällen
den yngre kopian
har hennes
lillfinger, ringfinger,
långfinger, pekfinger
tumme
sånt hände också ibland
faktiskt
halsen vid hans huvud
har
under morgonen
subtilt sagt
det är hur de blir
vid varsin vändkrets
men också efter
de fina själ
som följer honom
hör hennes sida sätet
först av allt
gör ingen skada
de pussar på varann
mittemellan
medelålders människor
så att sakna
knappast är patologiskt
gräset vill brinna,
signalerar färgen
på sammanlagda strån
i världen utanför vagnarna
men omgivningen kan inte
fullständigt förstå,
såsom
björkana viskade igår
mellan skogen och solen,
vad den fria viljan
går genom
