sa han och log

här är jag och min äng

och där sitter du
med din honungsbuske

två växter

gläntan
ingen finner
men du gör

och torka
i den öken
du har grävt
dig ut

mina gräs
med morgonvatten
skulle kunna rinna
längs raden som hör till

det är sånt jag tycker om

och när solen
känner dina blad
bränner för
hundra fotbollar
på tomten

inte riktigt samma sak

varje litet strå 
nås var och en
av rörelse
i syret & kvävet

är dina grenar stilla
när vi rör oss
tidigt under abstrakta
granars mått på stort

skog

knastrar din löv
att klistra i bitar
eller lägger de
sig mellan papper och tapeter
i en bok
att bli plattare
till nästa vår

vi har en sak att ta igenom

du tar och känner lite mer
på varma stycken 
men så svimmar du
när jag bestämmer temperaturen
över det som stänger
regnar
våra ögonlock

det är tyst
dock aldrig tyst över min
skogsdunge,
fuktigt och vissa ser
en svårtillgänglig terräng
men utbrister turister alltid
att himlens gråa hand
leker under deras fötter,
kan jag tänka mig

de svettas
i cirklar runt ditt träd,
torkar sina pannor
så vad gör vi här

jag och min äng
och du
med din honungsbuske

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0