nu när jag har funnit nån mer av ensamhet än tid tidigare
1. senare
jag klappar dina kläder
utanför jeans
jag klappar mjukare tyg
utanpå ett inre lager
jag klappar på
ën baksida, en utsida
jag klappar ditt
lussekattsskinn
när jag kommit längre in
men jag klappar ännu
i din periferi
handen min den gräver
knäpper knappar upp
påtat in därunder gummilisten
den spänner över grindstolparna
eller skelettdelarna
nu skyfflar den upp sår
men hittar sig själv
var som helst i dina utkanter
2. senare än så
oberoende av synviljorna
hur hon står till
oavsett felvägarna
hon går
står hon i trapphuset still
magen har mage
att känna på gropen
det var du som lyckades att göra en
hur ska hon nå hem
hon ska gå och
undra saker som du inte frågar mig
har du varit med
har du varit där
och hålet
tillspetsat
gjorde du mig ont
Kommentarer
Trackback
