smells like teen spirit

han droppar
på golvet
när han går,
överger
hudflikarna
mellan lakanet och
täcket

hon är inte sådan
att hon pysslar
i hallen
för livets parad
mellan gungorna

det finns väl fortfarande
saker att kittla
på din mage
innan groparna
hämtar mig hem

på det vis hon kryper ner

han ska bara se
till
en gång till
så att dörren är stängd
helt ordentligt

till ett litet hem

tassar
med glasögon
på den öppna munnen
är det verkligen du

och de
verkar stämma överens


Körkortspersonen och den där andra människan

väntar här
tills
alla de där
parkeringsplatserna,
asfaltsöknen
behandlar oss väl
kör på
tills vi förstår
ljuset slås ut
med sikte på huvet
det står träd på kullar
precis som du vet
i en eld från alla sidor
prata om en dröm
en stund
som aldrig kommer
vill ha
men vill ha kontroll
just nu
kör du på
tills jag förstår
väntar du här
tills alla de där
betonggrisarna,
vägarbetena
behandlar mig väl
de släcker som vanligt
grenarna:
finns här att filma
när ljuset slås ut
en dröm,
i en stund
den kommer
men du har inte kontrollen

pretenders

åh
en morgon i soffan
hos denna människan
kan hon tänka sig
att trippa förbi
med sårade tår
framför ett främmande sovrum

hur säger man att man vill sova
för att man tippar
utan att lägga tystnaden
i en liten låda

om hon skulle kunna få låna
en storlek större
än den egna tröjan?
genom det mjuka,
omtänksamma tyget
skvallrar hennes trosor

lågmält
som stilla över dagsljus
i ett rum
med blommiga tapeter

är han
en gnällig pojke
på överkastet som hon inte vill
orsaka extra besvär
det ska nog gå bra
om du stäcker mig en filt

täcket är en glaciär
över höftben, knogar
och blodet kanske stannar
vrir in sig

i den underbara världen
borde man ligga oftare
lyssna på gatan
precis som utomlands
händerna vid hakan
på gränsen till täcket

inte så konstigt
att han kryper ner
vid den här tiden
brukar hon
drömma som mest

hon tänker på den
globala uppvärmningen
och han får fötter och händer
att ta hand om

hör du
mitt hjärta
hon vill inte visa
att hon inte vet
var han har det
men han säger kanske här
och det slår

henne att replikerna
är nattens sista försök
att hålla dem borta
från
det andra livet

blundar du
hon ger honom en blick
och blundar
parallellt
kom ihåg
att att göra detta oftare
älska att somna

så kan han inte ha det
hennes näsa är placerad fel
men har tar fem år
och går
utan att be om lov

det är en ljuv form av filosofi
hon kan känna saker på hans haka
som man inte ser
när man tittar
och det enda hon kommer ihåg
är inte så

med luft i munnen
en panna här
dödstrött
känns det trots allt
som att
soffan klarar sig
ensam
tills imorgon


kunskapsteorietsik relativism: jag är inte här och jag är inte där

tack.
men jag behöver inte hjälp
med den här
matematiken.
ett vagt stycke psykologi
är i vardagsrummet
en rosig soffa
utan sådana kinder
och mars brinner.
när vi vaknar
är vi kvar på samma
återkommande fras.
jag tycker mycket om
när vi döda vaknar
i den halvfärdiga himlen
men här har du det:
har inte tappat luft
sen den 28 december.
ge mig en hand
med den här
logiken:
i sängen
är du meningsinnehållet
i Borglind och Westerlunds
flesta förklaringar.
med knän i soffan
är jag
lär jag
vara
i sängen
hos Borglind och Westerlund.


kapitel för kapitel

du får gärna distrahera mig
du får gärna distrahera mig
i ett grönt hav 
du får gärna distrahera mig

vad tänker du på?
jag vet inte vad jag tänker på
nu
men jag tittar på din tv
och undrar hur

huvudet manifisterar för
gårdagens kompatibilitet
statistik är snarare
sannolikhet
puckot lägger fram förslag:
så här kommer det att bli




Du är som mitt jobb, jag undrar hur du kan pågå utan mig

det är samma dag
som dagen innan
täcket virad runt benstommen
nytvättat
ihopknycklat papper
dröm att du dunkar vettja


RSS 2.0