-

När jag sitter på jobbet

är mina lungor två påsar pasta, plast och pappersförpackningar

som väntar i hallen.

 

När jag ligger i sängen

är stilla något alldeles annat,

färden i mig skakar rälsen emedan

resten av huset har stannat.

Det är som att farten inuti är mer än den

utanför. Som att mina spår inte går förbi stationerna där man ska stanna.

När jag ligger i sängen

dörren är stängd, mellan väggarna finner mina tankar,

stridsvagnarna, väg

jag skrapar upp mig själv

när livet inte ändrar sig.

 

Jag går under huden på allt,

skrapar bort alla rutor på trisslotten

till och med den sista och hittar

underhudsvett.

 

vad är detta

vad är detta

färg i överallt

jag kan inte fatta

vad är detta

i kall luft men det känns inte kallt

vad är detta                    

 

jag skrapar i hudspåren,

i fingerfårorna gräver mig ner i mina

närmsta diken.

I dem slutar inte jorden att försvinna

jag gräver och finner

 

finner och finner

 

mina lungor.

Där de kan vara två fåglar,

lyser i mörkret 

och ändrar mitt liv innan det

ändrar på mig.

 

vem vet vad som är en själv

 

jag är inte ett jobb,

har livet som verksamhet

jag vill inte fastna i hallen

i väntan på

 

jag vill vissla och andas

med lungor fulla av fuktiga fjädrar.

I sängen vill jag göra det oändligt.

 

När stilla något alldeles annat,

färden i mig skakar rälsen emedan

resten av huset har stannat.

Det är som att farten inuti är mer än den

utanför. Som att mina spår inte går förbi stationerna där man ska stanna.

 

Det är vad jag finner:

det är med tankar som detta tåget tankas .

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0