frånvaro, omsorg om dig när du är inte här

god fortsättning
 
han har på sig en mössa
som han inte har på uppfarten
skrapar rutorna
inte har ovan den skrala häcken
klipper gräset
 
grannen går förbi
sträcker fram till mig
en god fortsättning
 
på vad
 
vi är så glada på trottoaren
den syns knappt för allt solsken
 
god fortsättning på det här pisslivet
vi bor också tättintill varann,
men denna känner jag till
hon spelar denna mening upp
för att idag den är
och den är god vår fortsättning
 
grannen
han är säkert snäll
med sin mössa mot
nästa övergångsställe
han fortsätter
 
till ett par tofflor och en kopp med kaffe
mot en katt, också vi
fortsätter
det gör inte alla
 
-
 
en golden retriever
i blåsippeskogen
viftar på svansen
vad du placerat dig knasigt
 
-
 
vi träffas efter goda julen
i en början
ett år är vad då
du frågar vad som hänt
 
jag säger att
en man
har visst dött helgen
 
-
 
saker som jag tänkt
när jag var mindre
en dag blir jag också gammal nog
att glömmas bort
 
stadens största skriver
en inte-låtsasom-artikel
han träffas på runt sitt tidigare liv
inte utsatt för någonting alls
 
det står mig snart
du är inte barn
så du klarar av dig själv 
har du valt att inte hitta hem igen
 
det finns ord
för det egna mordet
lämnandet av egna kroppen kvar
i skogen
förintelse av självet,
den egna personen
var är den
den berättelsen
 
-
 
marken
fredagsförmiddag
hur ser du barnen
rör du den som fött dem
kinden
 
brevlådan, huset
bilen, handen
det ser ut som du
är samman
men där inne
har du ingen hos dig
 
vet sovrummet
vad ser hon när du stänger 
dina kängor
soffan, gråter
kan man veta att du inte vänder
 
låser man dörren
om dina gröna byxor går förbi
nästa uppfart
med tidningen vid armen frågar 
allting gott
svarar man när
men inte att man ska gå åt
eller går man bara går
 
är din skogsstig
utvägen
vacklande vacker
 
 
-
 
saker som jag tänkt
när jag var mindre
 
ingen faller ifrån
om 
1. personen funnit den han dansar med
2. förhåller sig till det man gjort tillsammans
 
men det gör man
går bort
tar sig själv och går iväg
 
har jag blivit längre
för att se upp från trottoaren
jag har blivit äldre
för att höra ropet
kom plocka upp mig har jag landat
att det finns
också tillsammans med andra
 
EN KLIPPA
EN VÄN
VECKLAR UT EN FILT
 
DEN BLIR INTE MINDRE ENSLIG
FÖR SNART
VÄNNEN VIKER IHOP VIKER AV
MEN DET ÄR SÅ DET SKA VARA
KLIPPAN
ERODERAS AV
VINDEN
 VÅGEN
AV INRET
 
-
 
på sista biten kvar
ler mot mig
en mössa till
sedan som jag känner igen
dess glasögon
hon snurrar omkring
hoppas hur jag står till är bra
skulle aldrig svara annat
och med henne allting
som hon säger inte skulle vilja
inomhus nåt mer i detta väder
 
vi ser på
lyckolands blå
inom eller under den
och ändå ibland
så ser man den inte
 
ja man vill inte gå ut
säger jag så
knasar det menar jag inte
 
villavägarna
villovägarna
i varje vattenbryn
jag letar efter dig
men var de än finner dig
inte är det inte du
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0