Allt har varit möjligt länge nog

Tacksägelsedagen. Tacksägelsedagarna. Resor med tacksägelsefarorna tacksägelsefarorna: det är jag säger att känner mig leende, leende, upplyst. Det är frågan, personlighetstestets har du hoppat av glädje, bokstavera hur nån gång i tiden de kramar så jag myser bokstaverar hur u p p t ä c k t bakom en brownie i ett litet glas med kaffe ni har hittat emma hon har skrattat sig igenom ögonstenarna ögonstenar: tänk grus tänk att de fastnar i skorna fastnar under sulorna och i tyget de gör promenaden sämre och bättre ibland tänker man på dem en hel dag tänk på dem som tankar de är intressanta var har du nu fastnat ibland gör de fötterna runda väller fram en busskur väller fram en busstur tänk på dem som farthinder farthinder: springer från någonting i marken en rörelse som sker i luften ner på vägen igen du får ont i knä och knäveck du har småsten i sår i alla dina sår i knä och knäveck ett sår är en utvidgad del utav kroppen hudkross där fastnar saker som du tycker om bygger in sig själv i dig grus sand kan man förstå när man plockar i dem var och en att de är delar som har kantats utav annat än en annan de som fäst sig i mig de gjorde det stenar ligger bredvid gjorde inte det levande tillstånd så detta är ett levande tillstånd tack att tacka: samtycka samtycker jorden hänger hop med solen och jag hänger samman med jorden så tack här var fint här var allt möjligt länge nog

Kommentarer
Postat av: Eleanor

Tänkte kommentera för att visa att jag läser, och för att det går. Jag gillar dina bilder. Du skriver med ett flow och när man kommer in i det går det inte att sluta. Fint, mycket fint! kramar

2013-05-23 @ 11:47:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0