Allt har varit möjligt länge nog
Tacksägelsedagen.
Tacksägelsedagarna.
Resor med
tacksägelsefarorna
tacksägelsefarorna:
det är jag
säger att känner mig
leende, leende,
upplyst.
Det är frågan, personlighetstestets
har du hoppat av glädje,
bokstavera hur
nån gång i tiden
de kramar så jag myser
bokstaverar hur
u
p
p
t
ä
c
k
t
bakom en brownie
i ett litet glas med kaffe
ni har hittat emma
hon har skrattat sig igenom
ögonstenarna
ögonstenar: tänk grus
tänk att de fastnar i skorna
fastnar under sulorna och i
tyget
de gör promenaden
sämre och bättre
ibland tänker man på dem
en hel dag
tänk på dem som tankar
de är intressanta
var har du nu fastnat
ibland gör de fötterna
runda
väller fram en busskur
väller fram en busstur
tänk på dem som farthinder
farthinder:
springer från någonting i marken
en rörelse som sker i luften
ner på vägen igen
du får ont i knä
och knäveck
du har småsten
i sår
i alla dina sår i
knä och knäveck
ett sår är en utvidgad
del utav kroppen
hudkross
där fastnar saker som du tycker om
bygger in sig själv i dig
grus
sand
kan man förstå
när man plockar i dem
var och en
att de är
delar som har kantats
utav annat
än en annan
de som fäst sig i mig
de gjorde det
stenar ligger bredvid
gjorde inte det
levande tillstånd
så detta är
ett levande tillstånd
tack
att tacka:
samtycka
samtycker
jorden hänger hop med solen
och jag
hänger samman med jorden
så tack
här var
fint
här var allt
möjligt länge nog
Kommentarer
Postat av: Eleanor
Tänkte kommentera för att visa att jag läser, och för att det går. Jag gillar dina bilder. Du skriver med ett flow och när man kommer in i det går det inte att sluta. Fint, mycket fint! kramar
Trackback