where is my mind

Ursäkta mig

är ni ett par, eller

kom ni bara samtidigt?

 

På kvällen efter födelsedagskalaset

en klasskamrat till dig blir 30,

mera vuxen än massor av minnen.

 

Jag säger ditt namn. Det är du.

Det är väl både vackert och hackar

mellan tänderna. Det är ett namn.

 

Om vi är ihop? Om vi inte är ihop

är vi mest som alla andra utan Namnet.

Men vi är väl det, ihop, just för att

vi kommit samtidigt.

 

På kvällen, efter barnen och tårtorna

frågar, påtar jag i dina minnen. Tror inte att

vi skulle fira alls tillsammans utan Mina kyssar

en biograf, i början av hösten.

 

Vad tänkte du? Du tyckte att jag tog din Kuk

och att det var »helt okej« men att du inte hade om

jag inte pillat mig så strongt, om det inte vore för

Ärmarna på skjortan

Mina Kyssar -

Då tror jag inte vi hade varit

en fråga för någon.

 

Vet du vad jag tänkte?

Du tryckte mig och fortsatte.

Jag skakade inte endast av vilja, närhet

tänkte jag, att tog vid varandra som om vi

så på riktigt hade längtat.

 

Inte efter oss,

såklart, men efter någon.

Du tycker att det låter »rimligt«.

 

Jag säger att det låter som att vi inte är

mer »ihop« än någon annan,

vi har bara längtat.