TILLBAKA TILL
Det är någon som har lagat pasta.
Det är någon som har ställt en soffa i lägenhetens
innersta, längst där inne.
Jag har promenerat hem bredvid spårvagnen
utan att hoppa på den. Promenerat i stadens fina mörker,
min hopplöshet har ljusslinga i staketet.
Jag går förbi
mycket som lyser. Och det blåser
så mjukt att huvudet vill vara ute utan pannband.
Det är någon som har frågat vart jag varit.
Det är något som har hällts tillbaka i hjärnan
blivit trivsamt längst därinne i mitt vardagsrum.
Kommentarer
Trackback