Everybody Loves My Baby, But My Baby Loves Nobody but me

Ett sken av ett sken
eftersom jag skriver mig in i livet 
Lönlösa, mögelmänniskor
och ändå den största avhängigheten -
vi beror på varandra 
 
Att vara vuxen är
att vara barn igen
sova bredvid
hålla handen 
vara liten och
ensam
 
Vad gör de på söndagar 
om dom inte går i kyrkan? 
 
Jag tycker synd om oss,
det föräldralösa folket.
Ju äldre jag blir växer jag ikapp mig
själv som liten
Är det därför dom sover länge 
dricker mycket, skaffar
barn 
för att få en förälder?
 
Jag har hans nyckelben
att snutta på.
Det är det närmsta jag kommer
Tillbaka till livet 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0