DAGEN ÄR TVÄTTAD SOM ETT FÖNSTER
Härom dan har jag uttråkat huvud
tar upp en bok
Världen växer
Därför att något är tråkigt eller enformigt
I soffan sitter en kille med jobb och
lägenhet
hon tycker om att han håller hennes
händer
eftersom han håller om dem
så solitär som jag är
han lär sig spanska på mobilen
täcket går i vågor mellan dem
små och stora vågor på små
och stora hav
Jag tittar på tekoppen
trista, trista tillvaro,
där är den, mitt Äckel
men det är roligare att läsa
tycka om och
förtrycka verklighetsfrånvaron
att älska honom är som att leva
fantastiskt
men inte tillräckligt
Kommentarer
Trackback